Jag har hunnit läsa ett gäng böcker i år som inte har kommit upp här än, så nu tar jag igen, minsann! Det första jag läste efter den evighetslånga läsningen av Räddaren i Nöden (mer vad jag tyckte om den här) var en ungdomsskräckis (thriller? vad är skillnaden?) som kom ut förra året. Det är första delen i en trilogi och jag luskade precis fram att del två släpps om tre dagar! Så alldeles snart kan jag låna även bok två på bibblan. Och det kommer jag absolut göra! För oj, vilken bok.

Jag gav den en femma på Goodreads när jag hade läst klart den, och såhär i efterhand var jag osäker på om jag gett den fyra eller fem stjärnor. Men den ligger där någonstans i gränslandet kanske, runt 4,5 egentligen? Hade jag läst den i tonåren tror jag att jag hade varit helt fast (mer än jag redan var).

Jag hittade den när jag scrollade igenom de nominerade för Adlibrispriset förra året, och tog en screenshot för att komma ihåg den. Sen tappade jag bort det (såklart) och hittade screenshoten i en rensning i mars. Reserverade den på biblioteket och cyklade och hämtade den någon gång veckan därpå. Sen låg den och väntade i en månad innan jag hade läst färdigt boken innan. Sen var jag fast, hehe.

Boken handlar om Järvhöga Läroverk, en internatskola på gymnasienivå i lilla Järvhöga i Jämtland som är en ort som överlever i stort på sitt sågverk. Omgärdad av tysta skogar, där pojkar och män ibland går in i skogen och försvinner. På Läroverket går Markus och Emil, som delar rum. Men när Markus försvinner i skogen förändras livet för en mängd människor i den lilla staden. Framförallt för Julia som går på det lokala gymnasiet och hennes bästa kompis Astrid. Boken följer framförallt Emil och Julia och hur de försöker lösa mysteriet och kanske lyckas hitta Markus levande. För visst försöker staden mörka det här?

Äe, den är så spännande! Jag skrev i min Goodreads-recension att jag stundtals fann den något förutsägbar, men i grund och botten är den kanske inte det? Efter att ha läst Musselstranden av Marie Hermanson (en av förra årets favoriter!) så känner jag att jag har ganska bra koll på det här med bergtagningar, och jag undrar om det inte tar lite från spänningen. Inte särskilt mycket dock, för oj, jag ville verkligen inte sluta läsa!

Den är sådär myrysig hela vägen igenom. Järvhöga Läroverk alltså, lite obehagligt på något sätt med internatskolor? Eller så tycker man alltid att det som är obekant är obehagligt. Det känns så långt från lilla gymnasiet i Falkenberg, liksom. Skogen också. Visst, hemma finns det skog, men här nere i Malmö är den så gott som obefintlig. Och såpass tät skog som beskrivs i boken är jag inte alls van vid, inte ens i skogarna där pappa är uppvuxen ute på landet utanför Ullared. Mysrysigt, helt enkelt! Även småstadskänslan av att alla känner till alla och att det är så tydligt vilka som tillhör vilken klass i samhället. Viljan att flytta därifrån som ung. Alltihop är riktigt välskrivet!

Utöver nutid följer man även ett par vänner år 1960, två tjejer som arbetar i köket på Järvhöga, och hela boken inleds med ett inhopp ytterligare runt 10 år tidigare. Bara här i prologen blir man totalt indragen!? Jag läste ut boken på två dagar lite drygt, men det var också mitt uppe i annat. Var alltså totalt fast och kunde inte sluta läsa. Tror jag satt uppe till tre på natten för att avsluta, hehe…

Ja, som ni hör. Läs den! Jag har redan satt upp en reservation för uppföljaren på Bibblan. Hoppas på att den kommer fort så att jag kan läsa den om bara några veckor. Åh, jag vill veta vad som händer?!??! Eh… Ja. Om ni har läst Bergtagen och är nyfikna på uppföljaren så finns mer info här. Men rekommenderar inte att klicka på länken om man inte läst första boken i serien, för där finns absolut spoilers!

Vill ni följa i realtid vad jag läser och lite kortare recensioner så kan man följa mig på Goodreads. Där brukar mina allra första känslor kring böckerna jag läser hamna, eftersom jag recenserar så fort jag läst färdigt. Här på bloggen går jag lite djupare och beskriver mer utförligt vad jag tänkte kring boken.