Det har varit långhelg! Fast det vet ni ju redan, för de allra flesta har ju varit lediga nu i helgen. Kanske hade du ledigt på klämdagen i fredags, eller så jobbade du som Eric gjorde. Sen tog han ledigt i måndags dock, så vi fick en långhelg ändå! Och den långhelgen handlar det här inlägget om. För jag har, självklart, tagit en del bilder i helgen. Jag tror det kommer ett par utflykts-tips om ett tag, just från den här helgen, men tills vidare får ni det här.

Alltihopa började med att svärföräldrarna kom ner med en hund, som vi skulle ha över natten medan de sov på hotell. Vi gosade och han var mycket förvirrad (som alltid) över varför i allsin dar vi ska stå stilla när vi är utomhus? Tur han får godis efteråt, för annars hade inte ens den här snälla hunden gått med på att stanna såhär.

På fredagen hade jag eget ansvar några timmar, medan Eric jobbade och svärföräldrarna gjorde stan lite grann. Vi tog tre promenader – en kort, en lång när jag fick ta av mig jackan i värmen, och en bort till restaurangen där svärföräldrarna väntade för att äta lunch.

Hemma blommade min Rhipsalis igen (mer här), och utomhus blommade hela gatan längs med kyrkogården och bort mot St Knut.

Lunchen blev en varsin surdegspizza på Ciao, på uteserveringen med hunden liggandes under bordet. På bild syns något jag verkligen gillade – pizzasallad på rödkål! Mycket godare än på vitkål, skulle jag säga. Absolut en trevlig justering. Sen fick vi skjuts hem i bilen och katten kom och jamade från trädgården när bilen stannade. Älskar den katten så otroligt mycket.

Fick ett glas vin, satt och pratade lite i det varma uterummet en stund medan maten gjordes i ordning. Fick säkerhetsnålar av svärmor från kläderna hon köpt! På lördagen tog jag tydligen inte en enda bild? Men vi tog det lugnt, jag läste nästan hela den här boken (igen) och vi åkte och fikade hos Erics morfar som för flera månader sen fått dubbla doser vaccin.

På söndagen började jag dagen utomhus med frukost på trappan – min favorit. Jag får alltid sällskap av katten, den gulligaste, som alltid är leksen på morgonen och helst vill bita en i handen men också bli klappat på magen… Och när jag hade ungefär 5 sidor kvar av hela boken så kom mamma och pappa inrullandes på uppfarten med sin bil…

För vi skulle på utflykt! Till pappas gamla hemtrakter. Och där mötte vi upp gamla vänner till familjen som jag inte träffat på evigheter nu på grund av ni-vet-vad. Tillsammans gick vi en runda runt Lyngsjön på 2,5 km, och sen åt vi lunch och fika på ett par bänkar vid badplatsen där pappa lärde sig simma. Hälsade på farfar vid hans grav på Krogsereds kyrkogård. Och sen åkte vi en lång omväg hem i ösregn, längs Sveriges vackraste väg. Tydligen. Och den har absolut skäl för namnet, för vissa delar var så vackra att jag inte kunde sitta still i sätet…. hehe.

När vi kom hem hade svärisarna varit ute i trädgården hela dagen, och tyckte det var dags för lite fika. Så svärmor rotade fram några rutor Silviakaka ur frysen och satte på en kanna te, och så satt vi ute allihop och pratade igen. Både hunden och katten satt också med oss utomhus, så alla var samlade. Sen skulle hunden på kvällsmats-runda och jag erbjöd mig att rensa ogräs mellan plattorna i trädgårdsgången. Åh, trädgårdsarbete <3 Men efter en dryg timme började det regna, och jag fick pausa. Jag försökte fortsätta när det hade slutat, men det var för kallt och svårt att dra upp gräset, så det fick vara. Det värsta var i alla fall redan borta.

Sen tog bilderna från söndagen också slut, och vi var på måndagen! För söndagen var ändå bara en massa tid i uterummet med läsning (en utläst bok, två noveller och en halv påbörjad bok till ungefär…) och en härlig kvällsmat med grillade hamburgare och klyftpotatis… mmmm!

Men måndagen då? Jo, men då hade ju Eric ledigt! Så vi hade planerat att göra en liten utflykt bara vi två. Så vi åkte söderut med sikte på ett naturreservat där jag var med pappa för prick 10 år sen. På vägen stannade vi till i Eftra för att undersöka hur mycket man hörde motorvägen (lite för mycket, men kanske hanterbart), och vid Solhaga för att köpa fika! Som vi åt innan vi började vår promenad. Eric tog dagens MeMadeMay-bild, och jag hade på mig nästan 100% MeMade och loppat! Tycker mycket om det.

Såhär vackert var det! Rundan är kanske… max 1,5 kilometer lång? Men på några ställen var det väldigt sankt och blött, så det tog väl ungefär en halvtimme att ta sig runt den. Det är så vackert när solen skiner genom nyutslagna bladverk och vitsipporna tar över hela marken. Och så får jag väl erkänna att jag tycker det är väldigt fint med synliga stigar som leder bortåt in i skogen också.

Men sen var det dags att åka hem, för hunden skulle ut på runda vid halv ett ungefär. Så vi beställde en pizza på La Casa (Pulled Pork-pizzan är dregelvänlig, om vi säger så) och hämtade den på vägen hem. Liten omväg från var vi var, men det är det värt! Och så åt vi i uterummet, tog ut hunden på en runda i skogen och gick hem igen och satte oss och solade på altanen.

Och jag kände hela tiden att jag verkligen verkligen verkligen inte ville åka hem till Malmö. Men till slut blev det dags för skjuts till Halmstad för att ta SJ-tåget hem igen. Det var förseningar utanför Lund pga nån lastbil som hade vält på spåren, så vi kom hem en timme senare än planerat, men det gjorde inget för jag hann nästan läsa ut min bok. Och sen var vi hemma igen, och helt plötsligt var det också rätt skönt.

Och så slänger jag in ett par bilder från igår också! Inte för att de egentligen hör till helgen. Men jag bakade scones och åt till boken jag läste ut (jag har läst väldigt mycket den senaste veckan, så förbered er på bok-inlägg!), och så passade jag på att äntligen baka ut ena halvan av degen som låg i kylen redo för syltkakor. Jag gjorde dem med maskrosmarmelad från förra året, och de är så goda?! Och så tog jag en promenad ut till kyrkogården för att skriva lite, och få lite sol mot huden. Iklädd min senaste stickade sommartopp! Och så knyckte jag en klase syrén på vägen hem också, obligatoriskt om man bor i stan på våren, va?

Och nu blev det jävlarimig långt, så jag avslutar här. Jag är så glad att vi har möjligheten att ibland åka hem. Allra bäst när vi kan få skjuts och därför slipper tåget just nu. Men lite då och då trotsar jag motviljan att vara i närheten av andra människor för behovet av närheten till naturen. Och efter en sån här helg är jag alltid glad och energisk igen. Så mycket lite tystnad och naturupplevelser gör med själen.