Jag sitter och går igenom bloggen bakifrån och framåt för att kolla så att allting fortfarande ligger i rätt kategorier och sådär. Ni vet, arbetet bakom som ingen riktigt ser. Jag går också igenom gamla utkast för att se om det är nåt att ha! Det mesta är skräp eller sånt som inte känns relevant längre, men ibland snubblar jag över något fint från förr som jag vill dela. Som det här inlägget, som jag skrev i slutet av mars 2017, när bloggen fortfarande var ny här på WordPress. Eller ja, jag har ju bloggat i 10 år i år, men det här skrevs i alla fall strax efter senaste flytten.
Det tycker jag dessutom passar utmärkt för att använda lite gamla bilder som annars bara ligger och skräpar i mediabiblioteket! Så här kommer ett inlägg skrivet 2017, med bilder från… 2017!
Våren har kommit till Malmö, och förhoppningsvis för att stanna. Nog för att här var dimma och regn några dagar, men här har också varit 17 grader varmt i skuggan (och soligt ute på samma gång). Någonstans mitt i allt det här började jag skriva ner vad som är vårtecken för mig. Men i klassiskt virrigt manér har jag såklart skrivit på ett gäng olika ställen. Därför har jag nu sammanställt allt (tror jag) och delar med mig här med er! Detta tillsammans med lite av vad jag hittat på i veckan.
– Tanten med bästa blommorna står på torget igen efter sin semester på flera veckor.
– Det är dags för den tunnaste jackan och man kan ha den utan att frysa alls.
– Inga vantar på morgonen!
– Torghandlarna på torget blir fler och fler.
– Det är soligt när en vaknar på morgonen och skiner en starkt i ögonen.
– Nya sneakers och inget grus på gatorna längre.
– Uteserveringarna börjar fyllas av folk som lapar sol hela dagarna.
– Det känns bra att ta en promenad hem, nästan oavsett väder.
– Det känns bra med promenader i allmänhet.
– Man kan rota fram t-shirtsen ur lådorna igen och ha på sig utan att frysa.
– Blommor överallt!? På marken, på träden, på buskar, i lådor. Överallt blommar det.
– Med ljuset kommer mitt fotointresse tillbaka, och det är så härligt!
– Växterna i fönstret får konstant nya blad och jag ser utveckling i krukorna varje dag.
– Promenader med Eric i den närmsta naturen (eller parken).
Och nu är vi tillbaka i nutid igen. För visst passar det här in på varje vår!? Eller jag tyckte det i alla fall. Det här passar in på alla mina vårar. Och jag är genuint glad över att det känns prick såhär i kroppen och i luften just nu också.
Vad har ni för speciella vårtecken?
Lämna ett svar