Jag har så svårt att förstå att det snart är två år sen den här resan ägde rum. Om bara ett par veckor har det gått två hela år?! Tiden har gått så löjligt fort. Och nu när allting är lite upp och ner känns det bara ännu konstigare. Men också fint att få se tillbaka på en av de finaste resorna jag gjort i livet. Inte för att de är många, men den ligger ändå i toppen.

Och såklart! För att vi alla behöver se lite fina saker och få resa lite i fantasin. Jag tror verkligen på det där med att folk behöver positiva inslag i livet just nu, och att få resa lite i fantasin är väl absolut ett sånt inslag!? Om inte så blir det en fin liten bakåtblick för min egen del. Och kanske nåt tips för en framtida resa för någon, vem vet?

Vi slutade förra inlägget (läs gärna det först om ni missat!) med att vi var på väg från Flavigny, för alla lunchställen där var fulla och vi var hungriga…

Så under tiden vi körde ringde Thalia (Erics mammas kusin) runt till olika ställen som potentiellt kunde vara öppna för en sen lunch. I princip allt stänger för lunch tidigt i Frankrike, framförallt utanför större städer. Till slut fanns det ett ställe vi kunde äta på. Vi hamnade i Montbard!

I stekande hetta var vi ungefär de enda som gick omkring på gatorna, och efter att vi hittat någonstans att parkera bilden var det dags att ta sig till lunchstället, nämligen….

Tåghotellet! Bakom oss kom det något enstaka tåg ibland när vi satt och åt. Precis mitt emot tågspåret. Montbard är nämligen ett lite större stopp på en av tåglinjerna från Paris, och där går åtminstone ett par tåg i timmen. Eller brukar göra, just nu står väl det mesta helt still.

Tre av oss (bland annat jag) beställde in varsin Caesarsallad, Thalia beställde in en sallad med Epoisse, och Stefan valde en Bruschetta som kom in och var stor som en mindre pizza, haha!
Efter det dracks det lite kaffe, och en bra grej jag lärde mig är att de flesta ställena i Frankrike har något som heter Café Gourmand, som bara innebär att du får in ditt kaffe (eller te) med lite fika till! Oftast en 3-4 småsaker, som på bilden. Den här gången två sorters mjuk kaka och en liten kula äppelsorbet. Mycket genialt koncept! Framförallt om man är två, varav en inte gillar varma drycker. En beställer in arm dryck + fika och så delar man!

Efter det var vi dock väldigt färdiga med Montbard, och behövde åka tillbaka hem och vila. Ungefär här ville jag inte gå en meter till i solen, för det var runt 29 grader och strålande sol. Och som ni ser knappt skugga någonstans. Fy alltså! Det var det enda mindre bra med den här resan.

Men väl tillbaka i Larrey fanns det glass! En sval pool! Och skugga under den japanska lönnen som planterades på begravningen för Annicas farbror. Alltså Thalias pappa. Som sorgligt nog dog innan jag var en del av familjen.

Men huset var faktiskt hans idé på 70-talet, och det är så fint att det finns kvar än, så att vi kan åka dit. Hoppas hoppas jag har möjligheten att komma dit en gång till i livet. Minst.

Den här söndagen stod det klassisk svensk grillkväll på schemat, så medan vi väntade på att grillen skulle komma igång blev jag invigd i ytterligare en för mig ny tradition…

… Nämligen bubbel och kok-korvar doppade i dijonsenap! Eh… Jomen, det är faktiskt ganska gott? Framförallt med den här senapen som var smaksatt med dragon! Jag var glatt överraskad i alla fall.

Det dukades upp för kvällsmat….

Katten drack ur vattenkannan…

Och äntligen var det dags för mat! Maddie hade gjort en god sallad (bästa tricket med sallad att göra dressingen i botten av en skål och sen ha på salladen. Dumheter att hälla dressingen på salladen), och Stefan hade grillat grillspett. Annica stod för de ugnsrostade grönsakerna och såsen och jag och Eric…. Eh…. Jamen, vi dukade. Hehe.

Mmmmm…. Så sugen på grillat just nu. Det om något är det jag önskar att man kunde laga även i lägenhet.

Sen blev klockan solnedgång, och jag fick för mig att jag ville ta en sista kvällspromenad i lilla byn. Så jag och Eric gick en runda i halvmörkret. Här är ena (nya) kyrkan. Hej hej!

Gick en sista tur till blåregnet och bänken vid lilla torget. Jag med oknutna skor, Eric med långt hår. Och jag skelar tydligen när jag tittar uppåt såhär? Hade ingen aning förrän den här resan, haha!

Gick de sista husen ut mot fälten och tog ett par bilder in mot byn. Vacker även i nästan-mörker.

”Lukta på syrenerna! Så ska jag ta ett par bilder.”

”Kan du ta en bild såhär?” Fem försök senare…

Och så gick vi tillbaka till familjen, som tänt ljus. Smakade på två uråldriga (eh, gamla då) viner från vinkällaren (vem har ens en sån? Eller kanske alla i Frankrike…?). Ett från 2002 och ett från 1983. Det senare var tydligen något finare vin, men jag skrev inte ens ner vad det hette, och det är trots allt inte viktigt. Var ändå förvånad över att jag tyckte om ett rött vin (det från 2002 framför allt), jag som sällan dricker alls och framförallt inte rödvin.

Och det var sista kvällen i Larrey. I nästa inlägg blir det lite hejdå-Larrey-bilder! Och kanske, kanske lite Paris? Vi får se hur många bilder jag tog, hehe. Hoppas ni har gillat att resa lite i fantasin med mig! Och att ni har det bra trots alla omständigheter. Nu ska jag skriva ihop det sista i ett inlägg om andra veckan av min 100-dagarsutmaning! Men mer om det imorgon.