Före en vecka sen satte jag mig på ett pågatåg fullt med människor med siktet på Helsingborg! Där skulle jag möta upp min käre far för lunch och lite kultur. Han hade åkt ner tidigt på morgonen för att gå en runda på Scifi-mässan, men eftersom jag inte var sugen på det så åkte jag in lite senare. Vi möttes upp utanför Knutpunkten och promenerade genom stan bort till Mariakyrkan och vår lunchdestination!

Precis brevid kyrkan (som tyvärr är under renovering och därför täckt i något grönt skyddsmaterial) ligger Olsons Skafferi! Där hade ingen av oss varit innan, men pappa hade fått tips av en kvinna på tåget hem från bokmässan. De hade en uteservering under träden precis vid kyrkan, och några platser precis utanför dörren. Så vi beställde och gick och satte oss utomhus!

Här, under infravärmen, satt vi i den annars lite kyliga luften och åt lite god sallad från deras utmärkta salladsbord, tills maten kom. Och vilken mat sen!

Pappa beställde in någon sorts polsk korv, med potatismos med skinka i och hans favorit – surkål. Jag har alltid tyckt att det är lite läskigt, och har aldrig velat smaka. Men oj! Så gott det faktiskt var. Hemgjord på plats var den också. Till drack han en annan Helsingborgs-skapelse, i form av äppelmust från Rescued. Ni vet de där som tar till vara på falläpplen och annat som skulle kasseras? Svinbra koncept. Och älskar att de kommer i små glasflaskor också!

Själv beställde jag in pasta! Såklart. Älskar pasta, det är livets bästa mat. Den här var otroligt god, dessutom. Massvis med trattkantareller och skinka och så himla god sås! Och dessutom fick man en hel liten skål med parmesan till. Och parmesan är också livet, så jag blev såklart jätteglad! Tack till pappa också för bilden på mig när jag strör parmesan över maten, som jag kanske eller kanske inte bad honom ta, hehe.

När vi kände oss mätta och nöjda tog vi en promenad vidare bort längs små gator med siktet ungefär inställt på Dunkers Kulturhus och lilla hamnen! Kajen? Äsch, där finns vatten och båtar. Vi passerade förutom charmiga butiker, även Kärnan! Och alla trapporna upp till Kärnan. Men dit skulle vi alltså inte, det fick bli en annan gång. Dunkers var målet, och dit skulle vi!

Precis utanför Dunkers, på baksidan ut mot havet, finns det här stället. Ekobryggan, heter den tydligen. Jag ville visa pappa, efter att själv ha blivit visad detta underliga ställe. Ingen av oss kunde klura ut hur det fungerar, men pappa försökte som ni kan se på bilden. Det blir någon sorts eko-effekt när man står vänd in mot land och pratar, men bara om man står mitt i cirkeln och bara in mot land. Mycket underligt och väldigt fascinerande! En liten kul upplevelse, om man ändå har vägarna förbi.

Och det hade vi ju! För precis brevid Ekobryggan ligger Dunkers Kulturhus. Vi valde att gå runt till framsidan och gå in den vägen, och det tycker jag var tur, för där fanns skulpturer utanför som var kul!

Flera kaniner, exakt likadana fast ståendes och liggandes i olika positioner. Jättekonstig konst, men också gulligt med kaniner?! Kanske? Den här stod i alla fall perfekt riktad mot ingången, och sånt gillar jag. Fototillfällen, ni vet.

Pappa betalade inträde, och vi började med den lilla satir-utställningen på bottenplan. Det är Max Gustafson som skapat den tillsammans med Dunkers, och den är riktigt bra! Här är delar av några av väggmålningarna som finns runt omkring i rummet.

Och förutom själva serie-striparna som satt på väggarna och väggmålningarna, låg där också massor av skräp framför en vägg, komplett med ett skelett över en kundvagn! Satir och samhällskritik, alltså. Mycket bra utställning. Den är dessutom gratis, om man har vägarna förbi men inte råd att se de andra utställningarna!

Vi gick vidare in till utställningen om Helsingborgs historia, som hade fokus på gränser. Där fanns historia från tidig medeltid och fram till nutid, och det är en väldigt intressant utställning! Däremot blev den lite mycket att ta in för både mig och pappa, så vi tog en fikapaus mitt i alltihop innan vi gick in igen.

Några kul detaljer är att våra trappor tydligen finns i Helsingborg! Ska leta reda på dem nästa gång jag är där. Och så texten på den här skylten. Ur Katekesen från 1837. Stor skillnad på kvinnosynen från då till nu alltså. Och tur är väl det!

Cafét på Dunkers är väl inte jättespännande, men de får ett stort plus för en sak i alla fall! De har en väldigt bra och tydlig skylt för allergiker. Tur för pappa, för den här gången tog han den sista biten äggfri morotskaka! Och den var väldigt god. Mitt eget fika var varken lika spännande att fota eller att äta, hehe. Men morotskakan! Rekommenderar!

Och så var det dags att ta oss an den tredje och sista utställningen. Som faktiskt tar slut om en vecka. Den heter The Thin Line, och innehåller fantastiska foton på utrotningshotade djur. Några bilder från telefonen kan man se här. Mycket vacker utställning, också i samarbete med Dunkers som producerat den.

Också mycket svår att fånga på bild. Allra mest tog jag kort på pappa framför konsten. Kan starta en liten samling snart, med folk jag känner framför konst. Hehe.

Sen var det dock dags att börja röra sig hemåt. Pappa hade varit uppe sen tidigt och jag ville hem till Eric som lagade mat. Så vi promenerade en kort bit ut till havet och sen tillbaka till Knutpunkten för att ta varsitt tåg som gick med en minuts mellanrum. Och det var den fina dagen i Helsingborg! Tipsar varmt om både restaurang, Ekobryggan och Dunkers Kulturhus. Framförallt gillade jag satir-utställningen. Klockren och som sagt gratis. Har ni vägarna förbi Helsingborg tycker jag ni ska kika in där!