Nu har det gått en vecka sen jag började min keramikkurs, och jag saknar det så himla mycket. Fyra dagar, måndag till torsdag, cyklade jag till ABFs lokaler borta vid Slussen i Malmö och lärde mig en massa nytt och hann skapa 12 saker som jag hoppas att jag får med mig hem om några veckor. En vecka av så mycket fint, som jag hoppas jag kommer kunna göra om till våren (om jag kommer ihåg att anmäla mig alltså).
Första dagen kom jag dit med en mapp på instagram full av idéer, en lista i telefonen på saker jag ville ha med mig hem och tankar om att vi absolut inte skulle få dreja – för det stod ju inte med i beskrivningen! Men så fel jag hade. Och tur är väl det, för drejning är för sjutton bland det roligaste (och mest frustrerande) jag gjort! Det första jag gjorde var en skål i lavalera, och det andra jag gjorde blev också en skål, eller nåt, fast mycket mindre än den första. Lera är verkligen ett material man måste lära sig innan man får det att göra som man vill, haha.
Så här är den första skålen, som i verkligheten inte är riktigt så symmetrisk som den ser ut på bilden, hehe. Men är ändå väldigt nöjd. Håller tummarna för att den blir en perfekt frukostskål.
I alla fall, drejade var det enda jag hann första dagen. Andra dagen började jag igen med drejningen, och så beskickade jag undersidan av de två första skålarna som torkat lite över natten. Andra dagens drejning blev faktiskt skålen på första bilden, som jag tänker att jag ska ha garn i när jag virkar. Insåg lite för sent (typ när kursen var slut) att virveln kanske inte fyller syftet helt hundra, men funkar den inte för det så är den fin ändå, hehe. Får göra en ny nästa kurs i så fall.
Tredje dagen kavlade jag i princip enbart. Tanken var att jag skulle göra en ostbricka. Så jag valde att köpa ett kilo jävla porslinslera. Som jag svor över den. Den gick förhållandevis bra att kavla, visserligen. Men att göra i princip något annat med den gick åt helvete. Så eh, den ska jag inte ta nästa gång. Tacka vet jag den fina grå leran med lavasten i som blir fläckig sen när den är bränd! Den är det jag gjorde allra mest av.
Faktum är att jag också hann med att dreja någon sorts kruka med tillhörande fat, som är med på bilden här uppe. Den blev lite mindre än planerat när jag råkade köra fingret igenom leran och fick skära av en stor bit. Men den lilla kruka som det faktiskt blev tror jag blir superbra till något som inte har så djupa rötter och som växer långsamt! Så kanske bara en suckulent, haha. Vi får se hur den blir när jag glaserat den sen.
Och här är några andra saker jag hann göra. Ett litet lövfat i porslinslera med avtryck från ett blad av min ena fikus här hemma. Två glasunderlägg med mönster, krukan upp och ner för att torka lite till, och ett sorts penselställ som vi får se om jag gillar och använder, men det var tanken i alla fall.
Allt som allt då? En så otroligt fin och värdefull upplevelse. Att få arbeta sådär med händerna är verkligen roligt. Förstår fullt ut de som arbetar med det på heltid. Eller halvtid. Eller alls, för det är verkligen jätteroligt. Har också fått med mig några nyfunna bekantskaper som jag hoppas håller i sig. Ska till och med ta med några sticklingar till glaseringen, och få med mig några nya hem. Superkul! Om ni någonsin funderat på att gå en kurs såhär, så kan jag rekommendera det varmt. Jag vet att jag kommer göra om det i alla fall.
Lämna ett svar