Jag har så mycket material att dela just nu, och så otroligt lite tid. På måndag börjar fyra veckor praktik, och jag jobbar på att förbereda bloggen inför den. Plats på datorn är det också ont om tyvärr, och jag får rensa dagligen för att få plats med det jag behöver tömma ut från kameran. Men nog om det, och så tycker jag att vi tar en titt på ett av de vackraste hemmen jag varit i på länge!

När vi åkte till Stockholm öppnade Stina (och Adde) upp sitt hem för mig och Emilia, och lät oss sova där två nätter. När vi kom dit på fredagen, en timme senare än planerat på grund av folk som sprungit på spåren någonstans mellan Malmö och Lund, så stod tevattnet redan och väntade på oss och naturgodiset låg i en skål på soffbordet.

Stina är en sån person som tar hand om andra, och som dessutom har ett otroligt sinne för estetik. Allt i hennes hem är vackert placerat, och färgerna känns så noga utvalda. Nog för att hon påpekade att hon städat nu när det skulle komma andra bloggare hem till henne, men jag får ändå en känsla av att hennes stök är någonstans i närheten av mitt städat.

Två mornar och två kvällar hade vi alltså hemma hos Stina, och jag sov på soffan i vardagsrummet. Otippat bekväm och ganska rymlig, om jag får säga det själv. Jag vaknade upp runt åtta båda mornarna, innan mitt larm ringde, av att solen började skina in genom persiennerna. Ett otroligt behagligt sätt att vakna, framförallt när man får höra Stina tassa runt i köket brevid och börja förbereda frukost.

Den mest överexponerade bild jag någonsin tagit med i ett inlägg skulle jag tro, men sak samma! Var bara tvungen att visa de här underbara palettbladen som Stina har! De kommer, precis som mina, från Mikaelas enorma palettis. Mina har dock inte blivit såhär stora, eftersom jag inte planterade mina direkt när de fått rötter, utan lät de stå i en evighet i vatten. De har väl vuxit, men också tappat alla blad i omgångar. Stinas däremot! Alla dessa kommer från två eller tre sticklingar, och det fanns fler i andra rum också. Fantastiskt vilken växtkraft!

Jag förundras fortfarande över Stinas öga för inredning. Överallt står små stilleben, men det känns inte övermättat eller stökigt.

På några ställen står sticklingar i vaser, på många platser finns vackra saker i glaskupor, och på en bänk i vardagsrummet låg en liten, gammal bibel med guldkanter. Skåpen med glasdörrar huserar vackra glas, och i köket är allting färgmatchat efter Mon Amie. Till och med den lilla planteringen av succulenter kändes välplanerad.

På väggarna hänger väl utvalda detaljer, som enkla tavlor och kvistar av eukalyptus som Stina gjort själv. Kuddarna passar perfekt ihop och är lagom stora i förhållande till soffan och fåtöljen, och allting bara passar ihop.

Det kan ju visserligen vara ett extra plus att lägenheten fullkomligt badar i solljus, men helt ärligt? Det hade inte hjälpt alla.

Nu ska jag njuta av dessa bilderna ett tag, leta egna glaskupor på loppisar, och så kan jag väl hoppas att jag en dag kan planera så bra att mitt hem också är sådär vackert att titta på. Kanske kommer det en dag!

Tack igen, Stina, för att vi fick bo hos dig, och tack för att du är en sån fantastiskt trevlig värd! Du är alltid välkommen ner till Malmö.