Några dagar innan jag skulle släppa den här bloggen så släpade jag med mig en ny fantastisk vän till Lunds Botaniska Trädgård för att hämningslöst utnyttja hennes kunskaper i fotografering och umgås på samma gång.

Den här fantastiska nya vännen var alltså Emilia, som rubriken antyder, och hon skulle med andra ord hjälpa mig att fotografera header och profilbild! Eftersom jag hatar att vara med på bild (men jobbar på det) så tänkte jag att det kunde vara kul att ha med någon som inte bara vet vad hon gör utan som även är kul att hänga med!

Vi tänkte enbart vara i växthuset mitt i Botan, vilket många kanske vet är en av mina bästa platser. Växthus i allmänhet faktiskt.

Efter en stund insåg vi dock att vi både hade för mycket kläder och för mycket packning, så vi stoppade in dem i ett skåp i hallen och gick tillbaka in i värmen för att vänja objektiv och glasögon vid värmen innanför glasväggarna. Den här kaktusen/succulenten/knäppa växten vill jag för övrigt försöka måla någon gång!

Och den här fina hade nån sorts knopp! Potentiellt en blivande blomma? MvH hobbyväxtvetaren.

Den här var också fin, apropå absolut ingenting.

Emilia är ett sånt jäkla proffs, för övrigt. Inte nog med att hon verkligen anstränger sig för att allt ska bli så bra som möjligt, hon har också extremt bra utrustning för detta.

Och på många sätt har hon ett helt annat öga för foto än jag har. Eller så är det kanske bara olika stilar, who knows. Grymt bra är hon i vilket fall!

Det här är dock en av de bästa bilderna jag tagit på länge. Vet inte varför jag är så nöjd med den, men jag tycker verkligen, verkligen om just den här bilden.

Jag plockade mest upp kameran mellan varven av bilder som togs på mig, och för att fånga sånt jag älskar att titta på i efterhand – som djungelväxter i enormt format. Som växter man kan ha hemma fast i enormt format, liksom.

När vi behövde pausa och fjanta lite och prata om annat så hittade vi det här enorma bladet! Troooor det var en Alocasia, i alla fall hette den också typ Giganteum eller nåt med Gigant i början i alla fall. Enorm.

Och tittade på gulliga fåglar! Det finns nämligen vaktlar i Lunds Botaniska. De är dock skygga och svårartade med halvkassa objektiv.

Men den här babeiga lyckades tror jag! Måttligt avis på fullformatskameran i hennes hand alltså. Årets mål = ha råd med en fullformatskamera.

Och seeeeen…. tappade jag min kamera i golvet. Så objektivet jag brukar använda, mitt äldsta, gick i två delar. Verkligen två delar. Inget ser ut att ha gått av, men det är inte ett objektiv längre. Här ser vi Emilia koncentrerat titta på om det kanske går att sätta ihop igen själv.

Vi får se! Jag tänkte ta det till nån fotobutik och kolla om de tror att det går och vad det skulle kosta. Annars investerar jag bara i en senare variant av samma objektiv (det är det klassiska blogg-objektivet på 50 mm f/1.8 som typ alla hade 2010).

Sen fotade vi lite mer, och så kände vi oss klara och sugna på lunch. Så vi gick till Grafitti, där jag inte varit innan, och så åt vi helt enkelt! Pratade, hängde i nån timme till, och sen skildes vi åt varsitt håll och åkte hemåt!

En fantastisk dag i Lunds Botaniska Trädgård, med bra utfall i form av magiska bilder och gött häng, helt enkelt! Något man definitivt borde göra oftare.